Räntefritt lån – vad det egentligen betyder och vad du bör se upp med

Vad menas med räntefritt lån?

Ett räntefritt lån är en kredit där långivaren inte tar ut någon kreditränta under en viss period. På den svenska snabblånemarknaden förekommer det främst i en form: "första lånet räntefritt" – ett erbjudande till nya kunder där ett mindre belopp (ofta upp till 5 000–10 000 kr) kan lånas i upp till 14 eller 30 dagar utan ränta och avgifter.

Syftet är detsamma som med alla introduktionserbjudanden: långivaren vill få dig som kund. Kalkylen bygger på att en andel av kunderna antingen betalar för sent, förlänger eller kommer tillbaka och tar ett nytt – nu räntebärande – lån. Det behöver inte vara oseriöst, men du bör förstå affärsmodellen innan du använder erbjudandet.

Typiska villkor – och det finstilta

Läs alltid vad som händen dagen efter förfallodagen. Där avgörs om erbjudandet är bra eller en fälla för just dig.

Räntefria krediter och lagen

Konsumentkreditlagen undantar räntefria krediter från vissa regler – bland annat kravet på varningstexten "Att låna kostar pengar!" och räntetaket – men bara om krediten är räntefri på riktigt, det vill säga utan ränta och utan avgifter. Så snart en avgift eller ränta tillkommer (till exempel vid försenad betalning eller förlängning) är krediten inte längre räntefri i lagens mening, och de vanliga skyddsreglerna gäller: dröjsmålsräntan får inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter, och de totala kostnaderna får aldrig överstiga lånebeloppet.

Marknadsföringen måste vara måttfull. Långivaren får inte framställa krediten som bekymmersfri eller uppmana till oöverlagda beslut. "Låna 5 000 kr gratis nu!" med en nedräkningsklocka är inte måttfullt. Möter du sådan marknadsföring – var extra noggrann med villkoren.

När ett räntefritt lån faktiskt kan vara vettigt

Det finns situationer där erbjudandet är precis vad det säger:

• Du har en konkret, tillfällig lucka – lönen kommer den 25:e, en oväntad räkning ska betalas den 15:e – och du vet att pengarna finns om tio dagar.
• Beloppet ligger inom det räntefria taket.
• Du har ingen annan skuld du kämpar med.
• Du sätter upp en automatisk betalning eller påminnelse för förfallodagen.

I det scenariot lånar du pengar i två veckor för 0 kr, vilket är billigare än varje annan kredit. Men vägen dit är smal, och de flesta som halkar av gör det för att de överskattade sin förmåga att betala i tid.

När det inte är vettigt

• Om du inte säkert vet att du kan betala hela beloppet på förfallodagen.
• Om du redan har lån du har svårt med – då är ett räntefritt lån bara en till förfallodag att missa.
• Om du behöver mer än det räntefria beloppet – då är det ett vanligt snabblån med hög ränta, oavsett rubriken.
• Om du misstänker att du kommer ta ett andra lån när det första är betalt. Det är där långivaren tjänar sina pengar.

Räknexempel: vad kostar det när det går fel?

Anta att du lånar 5 000 kr räntefritt i 30 dagar, men betalar 30 dagar för sent.

• Dröjsmålsränta vid taket (cirka 22 procent årsränta) i 30 dagar: cirka 90 kr.
• Påminnelseavgift: 60 kr.
• Om ärendet går vidare till inkasso: inkassoavgift 180 kr.

Totalt cirka 330 kr för ett "gratis" lån – och en verklig risk för betalningsanmärkning om du inte betalar efter inkassokravet. För jämförelse: ett vanligt snabblån på 5 000 kr i två månader utan avgifter hade kostat ungefär lika mycket i ränta, men utan risk för inkasso om du valt en löptid du faktiskt klarar.

Räntefritt lån och räntefri delbetalning – inte samma sak

Räntefri delbetalning i butik eller e-handel (till exempel "dela upp i 3 månader räntefritt") är en kreditköpsform där handlaren ofta står för räntan. Här är fällorna andra: administrativa avgifter, höga räntor om du missar en delbetalning eller väljer att förlänga, och att köpet i sig kanske inte behövdes. Kreditköp under 2 procent av prisbasbeloppet är dessutom undantagna från kostnadstaket. Ett räntefritt lån betalas ut som pengar till ditt konto och regleras som konsumentkredit fullt ut.

Så granskar du ett räntefritt erbjudande på två minuter

1. Hitta beloppsgränsen och tidsgränsen.
2. Hitta vad som händer efter förfallodagen – dröjsmålsränta, påminnelseavgift, inkasso.
3. Hitta kostnaden för förlängning.
4. Hitta ordinarie ränta – det är vad ett eventuellt andra lån kostar.
5. Kontrollera tillståndet hos Finansinspektionen och att det finns ett representativt exempel för ordinarie lån.

Kan du inte hitta punkt 2 eller 3 – välj en annan långivare.